Min Mentor inom hunderiet....
Lasse Johansson är hans namn,och vi råkade på varann ca 1984,när jag hade köpt min första tervueren DEVIL.
Lasse frågade om jag ville vara med och träna med ett gäng i Mörrum,och det nappade jag på ,då hade jag inga tävlingsabitioner ,visste knappt vad en hundtävling var,men Lasse tjatade på mig ,att börja tävla med Devil,och det visade sig ju vara lyckat.Lasse lärde mig om spår först ,och Devil och jag tog appellen i det ,men när Lasse lärde mig om sökhet ,då kände jag att jag hamnat rätt ,det har blivit många sökhträningar genom åren med Lasse,Lasse själv har alltid haft shäfer ,men har alltid varit så possitiv mot mig och mina belgare,alltid stöttat mig ,och gör så än idag ,han tycker det är fruktansvärt roligt om det går bra för mig ,men säger att det är inte samma Carina ,som för 20 år sedan,och det får jag ju hålla med om .Då hade jag ju bara en hund att bry mig om ,nu har det visst blivit lite fler,hmmmmm....
Åker och hälsar på Lasse i bland ,och tar en kopp kaffe ,vi bor ju faktiskt bara en kilometer från varann,så idag har jag varit hos honom ,och tagit detta fotot ,som ska in på Karlshamns BK:s sida..
Lasse med sin Götängens Ullme( 7 år) detta är hans sista shäfer säger han ,men det är det väl inte många som tror på ,jo ,det kanske blir en pappillon nästa gång ,för Carin och Lasse hade en sån för många år sedan....
idag är valparna två veckor,tiden går fort ,alla mår bra ,liksom mamma Vimza....
Lasse frågade om jag ville vara med och träna med ett gäng i Mörrum,och det nappade jag på ,då hade jag inga tävlingsabitioner ,visste knappt vad en hundtävling var,men Lasse tjatade på mig ,att börja tävla med Devil,och det visade sig ju vara lyckat.Lasse lärde mig om spår först ,och Devil och jag tog appellen i det ,men när Lasse lärde mig om sökhet ,då kände jag att jag hamnat rätt ,det har blivit många sökhträningar genom åren med Lasse,Lasse själv har alltid haft shäfer ,men har alltid varit så possitiv mot mig och mina belgare,alltid stöttat mig ,och gör så än idag ,han tycker det är fruktansvärt roligt om det går bra för mig ,men säger att det är inte samma Carina ,som för 20 år sedan,och det får jag ju hålla med om .Då hade jag ju bara en hund att bry mig om ,nu har det visst blivit lite fler,hmmmmm....
Åker och hälsar på Lasse i bland ,och tar en kopp kaffe ,vi bor ju faktiskt bara en kilometer från varann,så idag har jag varit hos honom ,och tagit detta fotot ,som ska in på Karlshamns BK:s sida..
Lasse med sin Götängens Ullme( 7 år) detta är hans sista shäfer säger han ,men det är det väl inte många som tror på ,jo ,det kanske blir en pappillon nästa gång ,för Carin och Lasse hade en sån för många år sedan....
idag är valparna två veckor,tiden går fort ,alla mår bra ,liksom mamma Vimza....
Kommentarer
Trackback
